Fy fan.
Jag fick ju veta att jag har psoriasis, å det är ju något som jag kommer å få leva med nu. Men det kan bli bättre å det kan bli sämre.
Jag kan bara hoppas på att salvan och tabletterna hjälper nu.
Jag vet inte vad jag ska säga bara. Sånt är livet å det är bara å göra det bästa av saken. Detta är ju inget som försvinner utan det kommer alltid att finnas kvar.
Så nu ska jag till min läkaren på byjorden å ta nya prover, å sånt skit. Jag måste ju ändra allt i min vardag. Jaja det kanske är bra de också.
Jag läste på nätet nu på morgonen om de. Att det är en kronisk hudsjukdom, det låter ju kul. jag snodde detta på hemsidan jag hittade
"De flesta hudceller delar sig och byts ut ungefär en gång i månaden (var 28:e till 30:e dag). Allt eftersom nya celler uppstår, dör de gamla hudcellerna på ytan och faller av. För de flesta människor är processen så diskret att den knappt märks.
Hos den som har psoriasis fungerar inte denna process som den ska. Vid psoriasis förnyas cellerna i de drabbade hudområdena var 3:e till 6:e dag istället för en gång i månaden. Det leder till att antalet hudceller ökar kraftigt. Eftersom så många nya celler bildas så snabbt, ansamlas de på och precis under huden och ger upphov till en förhöjd, fjällig förändring eller fläck."
Nej nu ska jag kolla på tv.
Ha en bra dag.
kram